ni vet, när man blir sårad, men inte kan förklara varför.
ord kanske klibbar fast och hänger kvar för länge.
eller så har saker sagts som tagit död på ens förhoppningar.
så känner jag nu, men kan inte berätta hur eller varför.

jag fick, som sagt, höra att jag är för personlig i bloggen.
det var en nära person som tyckte det var obehagligt att folk kunde läsa allt.
men jag fick reaktioner på det från folk som tycker att jag är stark som delar med mig.

det handlar inte om att få uppmärksamhet. snälla låt mig slippa det.
den som tycker synd om mig gör fel, för jag är den starkaste jag själv vet.
jag klarar allt. det finns ingenting som skulle kunde förstöra mig. INGENTING.

jag tänker mer på er. det finns säkert många som sitter på en pinsam borderline-diagnos.
ni kanske är som jag alltid varit, framåt, glada, charmiga men otroligt trasiga inombords.
i många år har jag bannat mig själv för att jag varit så dramatisk, känslig och svängig i måendet.

när jag fick reda på att jag lider av någonting som KAN BLI BÄTTRE blev det skönare.
jag kände mig inte längre som den konstigaste, mest störda personen på hela jorden. 
de dagar det var som värst kunde jag låsa in mig på toaletten på skolan 10 gånger
under en dag och storgrina, jag kunde inte möta någons blick och jag skolkade alltid.
jag kunde storma ut ur klassrummet och slänga igen dörren. bråka med folk hit och dit.
men idag är jag starkare. jag har fått hjälp av dels min KANS, emma, affektskolan och "dbt".

idag vet jag att jag inte är onormal.
jag vet att jag kan ha ett bra liv, jag måste bara anstränga mig hårdare än andra.

om någon som läser detta behöver ventilera sig eller har några frågor,
tveka inte att kontakta mig. min mail: [email protected]

lite bilder på mig genom åren,
jag blev inte den där svartgrönlila-håriga tjejen med ärr hela armarna.
men jag har haft ett helvetes krig inom mig själv varje dag i många år
och alltid känt att alla ser mig som en "gullig, glad, social tjej"
det syns inte alltid att folk mår dåligt:

när människor tänker på mig är jag ganska säker på att de tänker.
social, charmig, gullig, rolig osv. inte för att låta "divig" men det är så.

därför har jag en stor press på mig. känner jag.
alla som en gång tyckte att jag var snygg förväntar sig detsamma nu.
men nej, jag är inte den tjejen längre. jag väger mer än när jag var femton.
jag vill inte ens vara mitt gamla jag. jag går osminkad i mjukisbyxor till affären.
jag använder keps och min pojkväns kläder. för att jag trivs så. jag är laid back.

jag hade en period då jag faktiskt ville vara söt. ville vara snygg.
alla som uppvaktade mig fick mig att få bättre självförtroende.
men självkänslan fanns inte. jag älskade aldrig mig själv.
- men jag saknade den viktigaste manliga belkräftelsen så jag sög åt mig.
blev en riktig fjortis. men mådde så dåligt inombords för allt i privatlivet.

det enda jag vill nu är att fortsätta vägen jag går, bli stark.
jag strävar efter att bli klok, allmänbildad, stark, självständig och VACKER inombords.

en "maktperson" sa en gång såhär till mig:
"varför mår du dåligt, du är ju söt och social"
det är så förbannat ytligt att tro att sånt betyder nåt.
många saker har fuckat upp mig i många år men jag är GOD.
och DET är vad som räknas.

jag skiter i vem jag var när jag var ung, när ni kände mig.
för - jag var inget annat än en hjärtekrossad, ensam, trasig tjej.
det har hänt saker i mitt liv som jag inte ens önskar min värsta fiende.
men det jag gjorde var att spela en roll. skolan var min teater, ni var mina åskådare.
och ni köpte mig. helt och hållet och det är jag glad för.

jag vet inte varför jag skriver så öppet helt plötsligt,
men jag tror att midsommaraftonen har bidragit.
det finns så många som mår dåligt utan att man vet det.
det finns så många man dömer utan att veta hur det egentligen är.
och det finns många som känner att de har en "roll" att spela, trots att de inte orkar.

så här är jag. naken. ärlig.
och berättar att jag inte är något att prata om längre.
jag är inte spännande även om jag gör dåliga saker,
era dömanden sänker mig då ni inte ens känner mig.
adresserar detta till robertsfors kommuns människor.
och andra som gillar att prata om mina misslyckanden.
jag ser dem också. och mår dåligt över dem då jag försöker,
försöker så satans hårt att komma dit jag vill. jag är på väg. 
förstör inte det, snälla.

 

jag hade en vän ett tag.
hon var vacker, breathtaking beautiful.
vi gjorde allt ihop, roliga saker som fan.
busiga saker och tyvärr även elaka saker.
hon har kommit långt enligt mig, har barn,
hus, och verkar vara helt otrolig.
när jag lärde känna henne var hon den
roligaste kompisen jag någonsin haft.
vi klädde ut oss till tjocka tomtar,
knackade på hos folk i byn och sjöng.
vi åkte runt i hissarna på sjukhuset,
åkte rullstol och kramades på nätterna.
hon var också trasig. bar mycket sorg.
tyvärr delade vi inte så mycket sådant.
jag svek henne. och jag ångrar mig.
hon är en av de finaste personerna jag vet.
mest äkta och genuin. vilket gör att jag är säker
på att hennes liv kommer bli bra. jättebra.
och. jag kommer aldrig förlora mina känslor för henne.
NÅGONSIN. hennes säng i åkullsjön var min trygghet.

har alltid besöksrekord på bloggen om jag skriver om att jag mår dåligt.
men oftast inga kommentarer. betyder det att det bara är kul att läsa om det?
då ska jag "roa" er ännu en gång. you're welcome.

kom just hem från dbtn. sista gången på FEM fucking veckor.
jag känner mig redan lite vilsen men vet vad jag måste göra.
planera in så jag läser boken minst en gång per dag, och att
jag gör uppgifter 1-2 gånger per vecka. OCH att jag far till emma nästa vecka.

inatt var en tung natt. jag vet knappt varför.
jag har så många fina saker i mitt liv just nu.
saker jag mår bra över, listan:

*MAMMA. vad kan jag säga, tack för att du existerar.
du höjer mig och tycker så bra saker om mig. tack tack tack.
och utan dig hade jag förmodligen inte varit den jag är idag.

* ERIKA. min andra hälft. det är så skönt att vi pratar igen.
jag har saknat henne. livet känns så tomt utan min bästis.

* DAVID. min vackra, snälla, underbara pojkvän.
vi har haft det så bra den här gången. 
bättre än jag någonsin haft det med någon kille.
även om jag varit fucked up så har han varit min klippa.

*ANDRA VÄNNER. människor som ger en energi (Magda ex. vis).
jag älskar att kunna slappna av tillsammans med goda vänner.
jag är ledsen att jag drar mig undan vid mina mörka tider, men
jag vill inte vara en person som stjäl för mycket energi.
vid det här laget vet jag att jag klarar av svårigheter själv.

*SOMMAREN. en resa till göteborg är inplanerad. längtar ihjäl mig.
att åka iväg tillsammans med pojkvän och bara ha roligt på liseberg.
sen finns det så mycket att hitta på, man är så fri. och alla är lediga.
hoppas att det blir varmt ofta så man kan sola och bada och må gott.

ja, där har ni min envist djupa sida IGEN. jag börjar själv bli less på den.
jag visar kärlek, uppskattning, vad jag känner men det känns lite fel.
jag känner människor som inte är vana att bli uppskattade, och jag -
jag kan inte låta bli att säga vad jag känner. speciellt om det är positivt.
jag måste lära mig att inte känna mig ouppskattad för att folk inte gör som jag.

jag är rädd för att dra ner andra. jag tror att jag är en ganska svår flickvän.
iallafall just nu när jag fått så mycket låga och deprimerande tankar.
jag tror att jag mår dåligt för att vågen kommer att vara stängd så länge.
räknade nyss och det är ändå 15 träffar som "uteblir". 3 ggr i veckan x 5 veckor.
men jag ska bita ihop, ta tag i saker. planera in saker. och FÖLJA schemat.

i sommar ska jag:
- börja träna, springa, cykla mycket.
- läsa böcker. minst en varannan vecka.
- åka till stranden. sola, bada och ha roligt.
-träffa mina fina kompisar oftare än jag gjort på slutet.

massa pladder från mig, jag har så mycket i min skalle. 
jag antar att de som läser min blogg tycker att detta är kul, hm.

jag: åh, hur ser jag ut? jag måste ta bort sminket!
david: NEJ NEJ GÖR ABSOLUT INTE DET!

tack. ♥ hahaha, så jävla roligt det lät. (:
tur att jag själv tycker att jag är fin osminkad, annars
hade jag nog blivit ledsen fastän han inte ens menade det.

har just kommit hem. till min lägenhet. för första gången på... 1½ vecka?
jag möttes av en hög med räkningar och gratistidningar innanför dörren.
mina 12-20 par skor låg utspridda över hela golvet och kartonger låg i hallen.
när jag kom in i själva sovrum-vardagsrum-kökrummet såg jag inte golvet för alla kläder.
det var varmt och luktade instängt. disken låg i drivor, det låg smink och smycken fulla soffan.
fy fan vad tråkigt att komma hem till det. nu sitter jag bara i soffan och skakar, är rastlös.
funderar på att fara härifrån, ta en promenad, blunda för stöket och fixa allt en annan gång. 

hellu. god morgon världen.

jag lyckades stiga upp klockan åtta, heja mig! 
har just kommit tillbaka från samtal + fika med susanne.
riktigt mysigt. blir tråkigt att inte ses på fem veckor. men det får gå.

pratade i telefon med en underbar person igår.
hon hjälpte mig så enormt mycket med allt hon sa.
kanske kan jag försöka släppa det här nu. ansvaret.
måste inse att jag inte har några plikter what so ever.

är riktigt trött idag. tog lite pills för att kunna somna igår.
det är jobbigt att jag inte fick tillräckligt många timmars sömn,
kanske måste jag ta en powernap (tills mamma kommer hem)

slut snus har jag också. har försökt få tag på mamma via sms
och facebook, frågat om jag kan få köpa en dosa av henne
- men hon svarar inte. så jag håller på att gå i taket av snussug.

det är mycket jag är sugen på just nu.
vissa saker bättre än de andra. (:
skulle vara så nice om jag fick allt, haha.

jag har, i flera veckor, tänkt skriva en "önskelista".
saker som jag vill köpa och som jag måste prioritera:

- en plattång
- en golvfläkt
- en kompaktkamera
- ögonfransförlängning
- en matta
- en ny säng
- ett till täcke
- ett par vita skor
- en lila lakers keps

Börjat se en ny serie.
Ska tydligen vara som en låååång high school film..
Passar perfekt när man bara vill titta på något lättsamt. 
(Har sett fem avsnitt, mi lajki)

Är hos mamma, som alltid på tisdagar. Gick och la mig ovanligt tidigt ikväll. Har som en sorts rastlöshet i kroppen just nu så jag får väl ta några pills och slappna av. Men jag har dåligt samvete för att jag har dörren till sovrummet stängd. Katten Gurra (som är dunderkär i mig och helst vill vara uppi mig dygnet runt) står och skriker utanför och mitt hjärta spricker lite. Men jag ska sova lika naken som jag föddes och vill helst göra det ostört. Det måste han ju förstå?

Imorgon är början på slutet. Näst sista 'dbt'dagen på fem veckor. FEM långa veckor. Det känns ofattbart. Jag har liksom varit där 3 gånger i veckan sen i september. Kommer att sakna dem galet mycket och säkert tycka att det är tungt utan dem. Jag fick låna med mig en bok hem, som är full av bra texter och övningsuppgifter. Så har jag något att falla tillbaka till.

hej. 

har fullt upp med ett rörigt sinne just nu. tankarna spinner.
fram och tillbaka, snabbare och snabbare. blir utmattad.
oro/rädsla/lycka/fnitter/snyft/gapskratt/sorgsenhet osv.

jag är iallafall på rätt plats. hemma i d's soffa.
håller på att titta på en ny serie: suits. råbra!
mycket att se fram emot (pepp pepp) : 
snart börjar dexter om också. och hockeyn. 

det finns människor som blir lyckliga av att se mig.
såna man träffar vart femte år och som blir sentimentala.
jag kan inte förstå hur någon kan tycka om mig så mycket. jag
blir förvånad men smickrad. tack.

jag måste försöka undvika allt onödigt drama som snurrar till mina tankar.
jag orkar inte hålla uppe fler än mig själv just nu. inte helt och hållet.
men. att avvakta och ignorera är inte mina starkaste talanger. tusan också!

Skulle cykla till sjukhuset idag men jag var så stört trött när jag vaknade så det fick bli ett telefonmöte istället. Känns som att jag fick fram det jag ville ha sagt iallafall. Skönt. Det verkade som att hon förstod lite bättre vad jag menar också. Hoppas på en bra förändring nu. 

Igår var en jobbig dag. Var ganska ledsen och känslosam samtidigt som jag helt plötsligt kunde få en stark känsla av lycka. Riktigt jobbigt när det skiftar sådär, från minut till minut. 

Nu ska jag handla mat. Är i stort behov av energi. Hörs sen!

---

 

Oj vilket oväder det blev idag. Hur mysigt som helst. Var på Ålidhem när det började så vi satte oss på balkongen och njöt av allt hagel och regn. Det var länge sen det regnade såhär kraftigt. Dagen har gått bra men det var jobbigt att stiga upp imorse. På 'dbt:n' var det rätt slött. Jag åkte hem tidigare för att det var brist på folk. Så nu är jag hemma i MIN lägenhet igen. Minns knappt när jag var här sist?! Är alltid borta, haha. Tur att jag har låg hyra.

 

Måste ta tag i tvätten. Och städa. Blöööh.

 

 

såhär ser man ut. på dödsbädden. nämen nästan. längesen jag var så här sjuk. bajs.

saker jag gjort idag: legat. klivit upp ur sängen för att gå på toa. legat. ätit. legat.

jag är besviken. mest på mig själv. jag måste ta mig i kragen. jag har varit på så god väg, vill inte förstöra det. jag måste lära mig mina gränser. lära mig vad jag måste hålla inne och vad jag måste dela med mig av så det inte bara exploderar när jag sitter och funderar. det jag ska göra nu är att avvakta, jag orkar inte med de här dagarna. så jag åker till mamma, köper godis och laddar upp med desperate housewives säsong 8. jag ska gosa med katten och bara ta hand om mig själv. den senaste veckan har varit väldigt jobbig och jag har en del dåliga känslor kvar. men jag ska försöka att bearbeta detta inom mig, har haft för svårt att kontrollera känslorna. imorgon är det grupp igen. jag behöver verkligen det.