my new babies
världens mest fantastiska mamma köpte ett par skor till mig idag!
jag blev jätteglad, sökt ett par vita med exakt såna här detaljer.
jag blev jätteglad, sökt ett par vita med exakt såna här detaljer.
efter det hade hon fixat surströmming till mig.
och igår hjälpte hon mig i lägenheten. och köpte mat.
när jag varit ledsen så har hon vetat hur hon ska bete sig.
och tro mig, det är inte lätt så jag är imponerad och glad att hon gör det för mig.
blev många blogginlägg idag men det har ju hänt så mycket.
först sjukhuset klockan 11. känslan efteråt: lättad.
cyklade till bb och träffade den nya lilla familjen.
-bråkade med en gammal vän, fick mycket stryk.
när någon kritiserar mig om jag inte förtjänar det
BRINNER JAG AV. och det gjorde jag verkligen.
och igår hjälpte hon mig i lägenheten. och köpte mat.
när jag varit ledsen så har hon vetat hur hon ska bete sig.
och tro mig, det är inte lätt så jag är imponerad och glad att hon gör det för mig.
blev många blogginlägg idag men det har ju hänt så mycket.
först sjukhuset klockan 11. känslan efteråt: lättad.
cyklade till bb och träffade den nya lilla familjen.
-bråkade med en gammal vän, fick mycket stryk.
när någon kritiserar mig om jag inte förtjänar det
BRINNER JAG AV. och det gjorde jag verkligen.
idag är jag stark
tjeinare
här sitt ja hos mamma å tänkte kik på nå "orange is the new black"
å sen blire surströmming, ä så jäkla sugen att det finns int.
som ni se på bildn ha ja färga hårä. blondera å satt i lite råsa.
de råsa håll i sej i tre tvättar ungeför. jäklit kul att göra nå nytt.
okej, nog med dialektskrivning. MIN BÄSTIS HAR FÅTT BARN.
hon födde en flicka inatt. fick sms vid ett. åh, så roligt.
är säker på att ayla kommer att ha det superbra med kotten och murre.
och med min rosa skallra som jag har köpt till henne såklart, hehe.
har haft ett bra möte på sjukhuset idag. snackade med emma om massa saker.
tyngdtäcke (fick inspiration av en vän på facebook, så jag frågade om det)
medicinering. ekonomi. allting börjar/kommer bli bra. och imorgon ska jag på vågen.
har lite pappersjobb att göra innan jag går och lägger mig men nu:
"orange is the new black". är för seg för att göra något annat.
puss puss
han var alldeles hög och snurrig. men allt hade gått bra.
idag är en bättre dag
hej.
jag börjar må bättre igen. det tar bara ett tag för mig att vänja mig vid att vågen har dragit igång igen. känner att det är väldigt skönt att komma dit och få lasta av sig lite bekymmer och få hjälp och guidning på hur man kan tänka. dagens samtal var toppenbra fastän jag hade sovit alldeles för lite. hela dagen idag har jag gjort viktiga saker trots att jag inte har haft någon energi alls: vågen, fixat mormors dator, åkt till mamma, promenerat en kortis, laddat upp bilder, redigerat bilder och skickat två viktiga mail. heja mig, vad jag känner mig nöjd.
nu har jag några saker att skriva upp i ett anteckningsblock sedan ska jag vila. är hur trött som helst, sov hos david inatt och vi satt uppe ganska länge. han är så fin, min karl. jag är glad att jag börjar må bättre, då blir jag nog även en roligare flickvän. och dotter. och vän såklart. fy fan vad jag saknar mina kompisar. måste styra upp det här när jag börjar känna mig mer stabil. i love you, det hoppas jag att ni vet ♥
jag börjar må bättre igen. det tar bara ett tag för mig att vänja mig vid att vågen har dragit igång igen. känner att det är väldigt skönt att komma dit och få lasta av sig lite bekymmer och få hjälp och guidning på hur man kan tänka. dagens samtal var toppenbra fastän jag hade sovit alldeles för lite. hela dagen idag har jag gjort viktiga saker trots att jag inte har haft någon energi alls: vågen, fixat mormors dator, åkt till mamma, promenerat en kortis, laddat upp bilder, redigerat bilder och skickat två viktiga mail. heja mig, vad jag känner mig nöjd.
nu har jag några saker att skriva upp i ett anteckningsblock sedan ska jag vila. är hur trött som helst, sov hos david inatt och vi satt uppe ganska länge. han är så fin, min karl. jag är glad att jag börjar må bättre, då blir jag nog även en roligare flickvän. och dotter. och vän såklart. fy fan vad jag saknar mina kompisar. måste styra upp det här när jag börjar känna mig mer stabil. i love you, det hoppas jag att ni vet ♥
vad har jag mer på hjärtat? allt med medicinerna och vikten och alla andra biverkningar är oförändrat. jag är besviken på läkarjäkeln jag träffade i måndags, jag är fortfarande utan medicin och jag håller på att avlida pga ångest mellan varven men jag gör mitt bästa. jobbar så hårt jag kan för att reglera mina känslor och vara mindful. det är otroligt tufft, tar all energi jag har. men jag är envis som den westinaren jag är så jag ska klara detta. jag är less på att vara känslig, dramatisk, fjantig. jag gör allt jag kan för att ändra på det beteendet, försöker förklara vad jag behöver i relation till andra och tränar på att bli bättre på att ta ett "nej" samt att ta kritik.
det var allt för mig, hoppas ni får en bra dag! ♥
dagens finger:
hej.
idag vaknade jag och kände mig glad. glad för att jag äntligen skulle få träffa en läkare och fixa till min medicinering. som jag berättat i bloggen tidigare så har jag fått diagnosen borderline personlighetsstörning. det gör att mina känslor GÅR UPP och NER Och UPP och NER hela jävla tiden. jag har svårt att reglera mina känslor men jag tränar aktivt för att bli bättre på att det och att vara medvetet närvarande, observera och beskriva situationer innan jag reagerar på dem och jag genomgår en bra behandling med färdighetsträning på vågen. men jag har haft ett problem med medicinen i över ett år och det verkar inte gå att lösa. det verkar inte som att någon vill lösa det.
för det första måste jag klaga på hur de hanterar läkarbesök på kliniken. jag har aldrig träffat samma läkare två gånger utan det har alltid varit någon ny som inte känner att de är redo att "gå in och ändra på medicineringen". jag har också känt att de inte har tagit mig på allvar och att jag har blivit nästintill överkörd.
jag började med två olika mediciner när jag påbörjade min behandling. tyvärr blev jag tvungen att sluta ta dem pga biverkningar. jag kan tycka att de borde ha satt in någon annan sort då, men det har som aldrig blivit av. därför fick jag en läkartid idag. för att äntligen ordna till det så att jag kan ta bara en medicin per dag. sortera ut de jag inte använder och prova något nytt som kanske skulle kunna hjälpa mig.
men vet ni vad jag fick höra?
"vi sätter inte in någon annan medicin"
"finns det inga alternativ" frågade jag,
"nej", sa han.
och jag blev så arg. jag blev otrevlig mot honom och kunde inte dölja ilskan. han kan inte ha varit mycket äldre än mig. såg ut som en dataspelande nörd (inget illa menat, jag är ju själv en dataspelande nerd). kanske hade jag fått hjälp om jag hade inlett samtalet med att presentera mig som "prittygörl från sylvanas, frost mage itemlevel 499, hej!" - jag må vara fördomsfull men det kändes som att han tittade snett på mig direkt jag kom in. han gäspade, var otrevlig och såg allmänt oengagerad ut. det är svårt för en person med BPD att inte ta saker personligt, vilket man kan tycka att de skulle tänka på när de valde ut läkare till tex borderlinepatienter. VI TAR SAKER PERSONLIGT! vi ÄR känsliga. vi BLIR arga. vi KÄNNER oss övergivna/struntade i. sånt är livet för oss.
nu är jag hemma hos mamma efter att ha varit med "h" och "s" på vågen i några timmar. jag har gråtit och gråtit och gråtit och gråtit. när man blir behandlad på det här sättet känner man verkligen att man bara vill ge upp. jag gör allt jag kan för att fightas mot min "sjukdom" varje jävla dag men jag får inte den hjälp jag behöver av vården.
nu tänker ni kanske att det är för att de är oroliga och försiktiga med att skriva ut medicin. men nej, de har redan skrivit ut benzo som jag ska ha när jag får hög ångest. vid behov. men att skriva ut en "grundmedicin" verkar vara omöjligt. hur tänker läkarna? är de på det här viset för att de får för dåliga löner? är de slarviga? hatar de sina jobb? jag förstår inte. de skriver ut beroendeframkallande sömntabletter och benzo, men inte fan kan de lägga in något stämningsstabiliserande.
jag vet inte hur jag ska få utlopp för min ilska så jag sätter mig och skriver här. tycker att såna här problem ska uppmärksammas. jag tror inte att jag är den enda som känner att sjukvården (psykvården) har behandlat mig fel. jag kanske låter väldigt bitter/dramatisk men det är för att jag är så himla upprörd och besviken och därför har jag svårt att tygla mina känslor. borde man inte försöka ta hand om sina patienter istället för att sucka och få betalt för att inte göra någon som helst nytta?
jag har haft en jobbig sommar. en väldigt jobbig sommar.
men jag har varit så peppad på att allting skulle dra igång nu igen.
vågen, läkarbesök, emma. alla rutiner + att jag trodde att jag skulle få en ny medicin.
nu sitter jag här med en klump i magen och smink som runnit längs kinderna. fy, en sån tung dag.
tur att jag har vågen. hade jag inte cyklat dit direkt så hade jag nog drunknat i min egen ångest.
- lina
idag vaknade jag och kände mig glad. glad för att jag äntligen skulle få träffa en läkare och fixa till min medicinering. som jag berättat i bloggen tidigare så har jag fått diagnosen borderline personlighetsstörning. det gör att mina känslor GÅR UPP och NER Och UPP och NER hela jävla tiden. jag har svårt att reglera mina känslor men jag tränar aktivt för att bli bättre på att det och att vara medvetet närvarande, observera och beskriva situationer innan jag reagerar på dem och jag genomgår en bra behandling med färdighetsträning på vågen. men jag har haft ett problem med medicinen i över ett år och det verkar inte gå att lösa. det verkar inte som att någon vill lösa det.
för det första måste jag klaga på hur de hanterar läkarbesök på kliniken. jag har aldrig träffat samma läkare två gånger utan det har alltid varit någon ny som inte känner att de är redo att "gå in och ändra på medicineringen". jag har också känt att de inte har tagit mig på allvar och att jag har blivit nästintill överkörd.
jag började med två olika mediciner när jag påbörjade min behandling. tyvärr blev jag tvungen att sluta ta dem pga biverkningar. jag kan tycka att de borde ha satt in någon annan sort då, men det har som aldrig blivit av. därför fick jag en läkartid idag. för att äntligen ordna till det så att jag kan ta bara en medicin per dag. sortera ut de jag inte använder och prova något nytt som kanske skulle kunna hjälpa mig.
men vet ni vad jag fick höra?
"vi sätter inte in någon annan medicin"
"finns det inga alternativ" frågade jag,
"nej", sa han.
och jag blev så arg. jag blev otrevlig mot honom och kunde inte dölja ilskan. han kan inte ha varit mycket äldre än mig. såg ut som en dataspelande nörd (inget illa menat, jag är ju själv en dataspelande nerd). kanske hade jag fått hjälp om jag hade inlett samtalet med att presentera mig som "prittygörl från sylvanas, frost mage itemlevel 499, hej!" - jag må vara fördomsfull men det kändes som att han tittade snett på mig direkt jag kom in. han gäspade, var otrevlig och såg allmänt oengagerad ut. det är svårt för en person med BPD att inte ta saker personligt, vilket man kan tycka att de skulle tänka på när de valde ut läkare till tex borderlinepatienter. VI TAR SAKER PERSONLIGT! vi ÄR känsliga. vi BLIR arga. vi KÄNNER oss övergivna/struntade i. sånt är livet för oss.
nu är jag hemma hos mamma efter att ha varit med "h" och "s" på vågen i några timmar. jag har gråtit och gråtit och gråtit och gråtit. när man blir behandlad på det här sättet känner man verkligen att man bara vill ge upp. jag gör allt jag kan för att fightas mot min "sjukdom" varje jävla dag men jag får inte den hjälp jag behöver av vården.
nu tänker ni kanske att det är för att de är oroliga och försiktiga med att skriva ut medicin. men nej, de har redan skrivit ut benzo som jag ska ha när jag får hög ångest. vid behov. men att skriva ut en "grundmedicin" verkar vara omöjligt. hur tänker läkarna? är de på det här viset för att de får för dåliga löner? är de slarviga? hatar de sina jobb? jag förstår inte. de skriver ut beroendeframkallande sömntabletter och benzo, men inte fan kan de lägga in något stämningsstabiliserande.
jag vet inte hur jag ska få utlopp för min ilska så jag sätter mig och skriver här. tycker att såna här problem ska uppmärksammas. jag tror inte att jag är den enda som känner att sjukvården (psykvården) har behandlat mig fel. jag kanske låter väldigt bitter/dramatisk men det är för att jag är så himla upprörd och besviken och därför har jag svårt att tygla mina känslor. borde man inte försöka ta hand om sina patienter istället för att sucka och få betalt för att inte göra någon som helst nytta?
jag har haft en jobbig sommar. en väldigt jobbig sommar.
men jag har varit så peppad på att allting skulle dra igång nu igen.
vågen, läkarbesök, emma. alla rutiner + att jag trodde att jag skulle få en ny medicin.
nu sitter jag här med en klump i magen och smink som runnit längs kinderna. fy, en sån tung dag.
tur att jag har vågen. hade jag inte cyklat dit direkt så hade jag nog drunknat i min egen ångest.
- lina
release me
här sitter jag med mitt korta hår.
måste fixa till det lite så att det blir finare.
men det känns ändå som att sånt där kvittar,
jag är inte så jättebrydd. blir det inte bra växer det ut.
känner mig på jättekonstigt humör.måste fixa till det lite så att det blir finare.
men det känns ändå som att sånt där kvittar,
jag är inte så jättebrydd. blir det inte bra växer det ut.
trött, mosig, illamående, ont i huvudet.
vet som inte vad jag egentligen vill göra.
en helt okej dag
jag har nästan just vaknat efter en powernap (många såna nuförtiden).
imorse hade jag 2 möten men ställde in det ena pga min sömnbrist.
det jag gick på var iallafall jättebra och jag blev väldigt inspirerad.
natten till idag hade jag helt störda mardrömmar.
jag drömde att min kille blev misstänkt för nåt allvarligt brott,
att han blev anhållen och att jag försökte hjälpa till.
allt var så verkligt och mörkt och obehagligt.
de gångerna är det skönt att vakna och veta att han är ok ♥
jag läser nog för mycket på flashback...
+ att jag läser en kriminalroman just nu också.
det där jäkla facebook
två lite suddiga instagrambilder från dagen som spenderats på stranden i gamla hemtrakter.
tog lite fler bilder (även dem med mobilen, men förhoppningsvis i bättre kvalla) som jag tänkte lägga upp senare. nu ska jag spela solitaire tales för jag har just fått ett till liv i spelet! (...medan jag tappar mitt eget sakta men säkert, haha) kommer jag bli en sån som bönar och tigger om "liv", "energi", "spadar" och allt vad det nu är för att komma längre i spelet? FML
klippte till
före:
tre minuter tog det. om ens det. haha, mamma blev less över hår på byrån.
jag vet att någon blir less över att jag klipper mig själv i ett halvmörkt sovrum.
men jag blev nöjd. av med skiten, det var så slitet i topparna. fasiken vad skönt.
nu ska jag försvinna in i min egen värld.
= hörlurar, coca cola (vanlig), family guy säsong 1.
när solen går ner
idag har jag varit på sjukhuset. själva besöket gick ju som bra.
men det är lite strul på medicinfronten så jag ska träffa en ny läkare den 12:e.
som ni ser lever jag! har bara inte orkar skriva någonting, har mest velat vara ifred.
men jag har tagit mig ut och träffat dajje två gånger under tiden han var här, min bff!
sitter ensam hemma och slöar, väntar på att d ska komma hem från jobbet.
lyssnar på musik och är sjukt uttråkad så jag har inte så mycket att skriva!
puss
FU, blindtarmen
såhär glad är jag tyvärr inte idag. är inte på dåligt humör eller så utan har så ont i magen.
ringde sjukvårdsupplysningen så jag vet var jag ska vända mig. hon trodde det var blindtarmen.
FAN om det är det. jag hatar att ligga på sjukhus (gjort det 2 x 1 vecka)
visst det är ju skönt att få smärtstillande och uppassning och man får ha dator.
men jag vet inte, jag känner mig typ inlåst och har så mycket annat just nu.
mår lite bättre idag jämfört med i onsdags då jag skrek till vid varje rörelse.
men jag går typ dubbelvikt och vill gärna dra upp höger knä så att magen skrynklas ihop.
NÅJA. jag ska åka in lite senare ikväll om jag börjar må sämre än såhär.
nu har jag tagit en alvedon och känner att smärtan lättat lite lite men,
jag har fortfarande dålig aptit och är lite illamående. fuck my life!
nu har jag tagit en alvedon och känner att smärtan lättat lite lite men,
jag har fortfarande dålig aptit och är lite illamående. fuck my life!
gladare
hade en sjukt najsig dag igår!
spelade in två video"bloggar" där jag dampade.
haha, tänk att en person kan vara så lättroad som jag!
blir dock inte att lägga upp dem.
sparar dem till gråa dagar, för att blir glad (:
spelade in två video"bloggar" där jag dampade.
haha, tänk att en person kan vara så lättroad som jag!
blir dock inte att lägga upp dem.
sparar dem till gråa dagar, för att blir glad (:
brighter
dagen började verkligen inte bra. en massa missförstånd och borderline-ilska.
men nu känns det lite bätte. förhoppningsvis mycket bättre om en stund. ♥
fick ett väldigt långt sms som jag måste överväga ordentligt
nu: HÖG MUSIK och jordgubbssaft
men nu känns det lite bätte. förhoppningsvis mycket bättre om en stund. ♥
fick ett väldigt långt sms som jag måste överväga ordentligt
nu: HÖG MUSIK och jordgubbssaft
yesterday
tänkte typ skriva ett sånt här inlägg igår:
det jag egentligen vill säga idag är:
jag mår bra idag. det är onsdag, jag har det jag behöver.
nu ska jag njuta varje sekund av den här glädjen haha.
BRA LÅT
puss
"åh, idag är jag glad och pirrig. är euforisk"
-
men jag hann inte. det vände alldeles för snabbt.
jag blev mer och mer uppjagad och ledsen i hur
rask takt som helst. till slut gick det måendet över.
MEN då får jag en extrem smärta i magen. På 100%
sanning kan jag säga att jag aldrig haft så ont förut.
magsmärtan höll i sig i några timmar och jag blev sååå less,
trodde att det var blindtarmen för att jag även spydde.
orkade inte åka in på akuten så jag la mig helrakt med täcke
i en fåtölj utan att röra på mig någonting alls, haha, efter
typ en timme så mådde jag lite bättre och imorse var det helt bra.
-
men jag hann inte. det vände alldeles för snabbt.
jag blev mer och mer uppjagad och ledsen i hur
rask takt som helst. till slut gick det måendet över.
MEN då får jag en extrem smärta i magen. På 100%
sanning kan jag säga att jag aldrig haft så ont förut.
magsmärtan höll i sig i några timmar och jag blev sååå less,
trodde att det var blindtarmen för att jag även spydde.
orkade inte åka in på akuten så jag la mig helrakt med täcke
i en fåtölj utan att röra på mig någonting alls, haha, efter
typ en timme så mådde jag lite bättre och imorse var det helt bra.
det jag egentligen vill säga idag är:
jag mår bra idag. det är onsdag, jag har det jag behöver.
nu ska jag njuta varje sekund av den här glädjen haha.
BRA LÅT
puss
go your own way
y0 på er.
sitter i en superskön säng i en iskall källare just nu.
riktigt härligt att vara under det varma täcket och softa innan man kliver upp.
sitter i en superskön säng i en iskall källare just nu.
riktigt härligt att vara under det varma täcket och softa innan man kliver upp.
lite överdrivet idag bara. vaknade vid 10 och sitter fortfarande kvar.
väntar på att en läkare ska ringa mig, annars har jag inga planer.
vi har ett helt hus för oss själva och det känns hur lyxigt som helst.
väntar på att en läkare ska ringa mig, annars har jag inga planer.
vi har ett helt hus för oss själva och det känns hur lyxigt som helst.
ikväll kanske vi värmer upp badtunnan, för det är rätt kallt idag va?
har levt lite i en bubbla på slutet, därför jag inte har skrivit nåt.
har levt lite i en bubbla på slutet, därför jag inte har skrivit nåt.
all by myself
brukar det kännas som att jag är med i en film. jag är inte
riktigt närvarande i nuet utan jag känner mig som en huvudroll
som skrapar med skorna och viftar bort håret ur ögonen.
idag hände det. jag hade svarta byxor, grå t-shirt, silverhalsband,
silverörhängen, leopardconverse och en kort jeansjacka.
håret var alldeles vått sen jag duschade men jag var tvungen
att ta mig ut ur min stökiga lägenhet och köpa snus.
jag skickade ett sms. ett viktigt sms. på den promenaden.
fick inget svar och jag trodde nästan det skulle komma
nån theme-song. all by myself eller nåt annat snyftigt.
konstig grej.
men ganska kul.
natural born chaos
jobbar just nu med mina färdigheter. att acceptera och att vara i nuet.
inte döma. inte bli freakad över något. men jag skulle behöva bli lugn.
hela dagen har jag haft en kamp inombords, och det är fortfarande svårt.
desperate housewife
jaha. nu har jag snart diskat huuuur mycket som helst.
skrivit lite konstiga saker om en sak som förvirrar mig.
lyssnar på kolla kolla och sjunger med högt, haha.
hade bara trosor och davids stora mjukiströja på mig
när det ringde på dörren, shiiiet. fick panik så jag fick
stå och hålla igen tröjan innan jag kunde vända mig om
och knäppa den. ganska jäkla pinsamt att det var hans föräldrar.
det är alltså det här som händer när jag inte har facebook.
jag diskar. tänkte typ ta fram dammsugaren sen också.
hoppas på en ljus fortsättning av dagen men vettefan.
det är en sak som bekymrar mig med den här måndagen.
snälla nån. låt den här dagen gå som jag vill.
tänker bara på två saker och något av det måste det bli. (:
skrivit lite konstiga saker om en sak som förvirrar mig.
lyssnar på kolla kolla och sjunger med högt, haha.
hade bara trosor och davids stora mjukiströja på mig
när det ringde på dörren, shiiiet. fick panik så jag fick
stå och hålla igen tröjan innan jag kunde vända mig om
och knäppa den. ganska jäkla pinsamt att det var hans föräldrar.
det är alltså det här som händer när jag inte har facebook.
jag diskar. tänkte typ ta fram dammsugaren sen också.
hoppas på en ljus fortsättning av dagen men vettefan.
det är en sak som bekymrar mig med den här måndagen.
snälla nån. låt den här dagen gå som jag vill.
tänker bara på två saker och något av det måste det bli. (:
på gränslinjen
suttit och lyssnat på en låt. tryck för att lyssna.
"Allright lets pretend Marshall Mathers never picked up a pen
Lets pretend things would have been no different
Pretend he procrastinated had no motivation
Pretend he just made excuses that were so paper thin
they could blow away with the wind"
och jag far iväg i tankarna. speciellt när jag sitter vaken ensam.
tänk om liksom. tänk om jag inte hade flyttat till umeå 2008.
tänk om jag inte hade åkt utomlands så länge när jag var 18.
tänk om jag har blivit en sämre person genom att jag är
i en hårdare miljö. tänk om. man kan tänka hur länge som helst.
jag vet vad jag skyller på. men jag skriver inte ut det.
jag bara funderar. är ganska vilsen just nu.
och vet inte hur jag ska hitta till den jag vill vara.
jag kanske bara stannar på den här punkten.
fryser fast. halvnöjd. halvmissnöjd. med konstiga tankar.
jag vill komma längre. jag har bara tappat motivationen.
med mera.
och jag ska skriva det på armen
hur skulle nån kunna sätta kedjor på en hurricane?
visst känns det fint att vara vid liv en dag till?
visst känns det fint att vara vid liv en dag till?
håkan hellström. cigaretter inomhus. en iskall sporadisk folköl.
godis till ett värde av 200 kronor. tillsammans med min herrn i huset.
jag bor ju inte hos honom men det känns som ett extrahem, är oftast här.
jag vill inte sitta och skriva om det här och nu, bara en flyktig tanke.
det jag älskar mest i detta grådassiga liv är att känna sig fri.
köra sin egen grej, softa, lära sig den hårda vägen, läsa tusen böcker,
sätta upp miljontals personliga saker som kanske bara jag gillar.
jag är en stor personlighet när det kommer till sådant.
design, bilder, poesi, rytm. musik. text. personliga hopfix.
min bokhylla består av två vägghyllor uppstaplade på böcker.
det är inte snyggt. det är inte tänkt, men jag har ingen som hjälper mig.
jag skulle vilja kalla mig själv för en självständig morsgris.
jag vet att jag klarar av att vandra den här vägen ensam.
men om jag snubblar någonstans på vägen vänder jag mig till mami.
ikväll har jag kommit på vad jag ska tauera in för text faktiskt!
måste börja kolla runt lite bland tatuerare i umeå, finns nog många "privata".
jag är så jäkla taggad. det här året har varit det kämpigaste och mest
förvirrande någonsin. därför passar det in att skriva exakt det jag har valt.
jag kommer aldrig glömma hösten - 12 - våren 13. jag har fått en ny trygghet.
det ska förevigas. för det här är något jag aldrig kommer att glömma. *love*
har pratat med mina fina kompisar idag också,
det var mysigt att höra deras röster. jag har som dragit mig undan.
men jag är på uppgång, jag är back on track igen.
mycket tack vare att jag träffat några andra
förutom de gamla vanliga, mor och david.
jag känner att jag vill bli mer social igen.
godis till ett värde av 200 kronor. tillsammans med min herrn i huset.
jag bor ju inte hos honom men det känns som ett extrahem, är oftast här.
jag vill inte sitta och skriva om det här och nu, bara en flyktig tanke.
det jag älskar mest i detta grådassiga liv är att känna sig fri.
köra sin egen grej, softa, lära sig den hårda vägen, läsa tusen böcker,
sätta upp miljontals personliga saker som kanske bara jag gillar.
jag är en stor personlighet när det kommer till sådant.
design, bilder, poesi, rytm. musik. text. personliga hopfix.
min bokhylla består av två vägghyllor uppstaplade på böcker.
det är inte snyggt. det är inte tänkt, men jag har ingen som hjälper mig.
jag skulle vilja kalla mig själv för en självständig morsgris.
jag vet att jag klarar av att vandra den här vägen ensam.
men om jag snubblar någonstans på vägen vänder jag mig till mami.
ikväll har jag kommit på vad jag ska tauera in för text faktiskt!
måste börja kolla runt lite bland tatuerare i umeå, finns nog många "privata".
jag är så jäkla taggad. det här året har varit det kämpigaste och mest
förvirrande någonsin. därför passar det in att skriva exakt det jag har valt.
jag kommer aldrig glömma hösten - 12 - våren 13. jag har fått en ny trygghet.
det ska förevigas. för det här är något jag aldrig kommer att glömma. *love*
har pratat med mina fina kompisar idag också,
det var mysigt att höra deras röster. jag har som dragit mig undan.
men jag är på uppgång, jag är back on track igen.
mycket tack vare att jag träffat några andra
förutom de gamla vanliga, mor och david.
jag känner att jag vill bli mer social igen.
körde pokerturnering idag och kom faktiskt in the money.
plats 34 av typ 400 och jag vann 350 kr! skitroligt!!
plats 34 av typ 400 och jag vann 350 kr! skitroligt!!
"vad du ser gammal ut?!!" ...
...sa mamma när hon såg de här bilderna.
ja, hörrni. tjugosex år och inte längre okysst.
åldern har gett mig en blöt puss i fejset. RYNKOR, trötta ögon.
har ännu inte fått nedsatt hörsel eller sämre minne. peppar, peppar.
åldern har gett mig en blöt puss i fejset. RYNKOR, trötta ögon.
har ännu inte fått nedsatt hörsel eller sämre minne. peppar, peppar.
har suttit ute och försökt ta lite kort på mig själv ikväll. gillar det här sista bäst.
det speglar min retardness så bra. köpte ett paket cigg igår, tänkte visa er hur kass jag är.
hatar att röka egentligen men gör det ändå alltid när jag har mycket som händer i mitt liv.
dumheter. sånt där är bara skit. haha, jag måste tvätta händerna efter varje gång.
det speglar min retardness så bra. köpte ett paket cigg igår, tänkte visa er hur kass jag är.
hatar att röka egentligen men gör det ändå alltid när jag har mycket som händer i mitt liv.
dumheter. sånt där är bara skit. haha, jag måste tvätta händerna efter varje gång.
