Vad du någonsin tillförde mig?
Ptja, du hade ju rätt bra musiksmak.

Att köpa:

hårborste
värmeljus

Jag har accepterat att det är som det är och att det är tufft att leva utan dem.
Jag tänker ofta på dem. Ibland får jag starka impulser att ringa till dem, sen minns jag.

Det har fått mig att inse hur mycket man ska uppskatta de kära man har i sitt liv.
En vacker dag tar allt slut och då ska jag ha älskat skiten ur alla jag bryr mig om.

Och det har även hjälpt mig att fatta bättre beslut. Jag tänker numera på vad som är bäst för MIG.
Istället för att stirra sig blind på små detaljer ser jag helheten och bestämmer därefter om det är bra eller ej.
Det kanske låter konstigt att jag börjat tänka mer på mig själv efter att två närstående gått bort men de tänkte alltid på mig.
Jag vet att de vill att jag ska lyckas. Jag vet att de tror på mig. Och jag vet att de tittar ner på mig just nu och känner sig stolta.

Jag har nästan bestämt mig för att plugga till journalist. Det var mormors förhoppning och jag älskar ju att skriva.
Foto är även det ett stort intresse som man kan få användning av inom den branschen. Det känns riktigt spännande.

satt fast i det destruktiva

attityden gjorde det så lätt att smita
undan från min bättre sida, min mer äkta sida

för jag tänker aldrig komma ner dit igen
jag tänker stanna kvar här uppe ständigt och jämt 

ni ser mig aldrig på knä nåt mer
tillbaka rak i ryggen på två ben

går aldrig ner, redan varit på botten
men klamrar mig fast för det blåser på toppen

 

- looptroop rockers

 

 

Fan, min cykel gick sönder igår. Däcket sprängdes, jag trodde först det var ett pistolskott.
Jaja, bättre att däcket sprängdes än att jag blev skjuten men det suger att inte kunna ta sig fram.
Cyklade på en hård, spetsig jäkla plastbit när jag just hade pumpat upp däcket, så det förstördes.
Jag vet inte ens vad ett cykeldäck kostar eller vilket man ska ha. Men det löser sig väl på nåt sätt.

Förutom det så är allt bra. Mina nya skor har kommit men jag har inte hämtat ut dem än. 
Jag fick prata med Emma idag på vågen och hon sa en del saker som lugnade ner mig lite.
Jag behöver inte stressa upp mig över vissa saker som jag gjort den sista tiden. Känns bra.

Idag hade jag tänkt fixa lite i mitt rum men jag har inga tavelkrokar och har ingen cykel heller,
så jag kan inte fara och köpa det. (Ja, jag vägrar nästan att ta bussen) Får bli en annan dag.
Har iallafall ställt ut höstskorna i hallen, hängt upp jackorna och lagt ut kepsarna och mössorna.

Suttit och läst politik den senaste timmen och har väl blivit lite klokare inför valet.
Ska dock läsa mycket, mycket mer. Jag har bestämt mig för vad jag ska rösta på tror jag.
Det blir att lämna dem jag röstat på sedan start och lägga rösten på ett helt annat parti i år.

Är hemma hos mamma. Måste hoppa in i duschen för att hinna göra det jag ska göra ikväll.
Blir att duscha, cykla hem till kollektivet, sminka sig, byta kläder och sen cykla ner på stan.
Ska ju träffa Jenny. Äta middag på Olles. Det ska bli så jävla roligt att träffa henne igen alltså.

Hem är gatorna du blöder på var du än befinner dig
Gå ut och dra in luften
I paradiset eller rännstenen

 

Som en pistol
Det finns alltid nåt äkta att hålla fast vid
Som en tick-tickande bomb inuti
Håll det hårt och släpp det aldrig
Som sår i dina ögon
Du kan bara se då och då med dem
Ge ingen tid till ånger
Det blir bra vad som än kommer

- Håkan Hellström

Jag har ju, som de flesta vet, flyttat rätt mycket den senaste tiden. Just nu bor jag i kollektiv på å-hem.
Men idag fick jag ett samtal om en lägenhet nära OK på Haga. Det vore ju alldeles underbart för mig.
Jag skulle ringa tillbaka imorgon, så håll era tummar och tår för att jag kanske får mig nåt eget nu.

Har en massa måste-möten i veckan. Känns inte så jävla roligt men ikväll ska jag träffa Jenny! GLAD!

I dagens tidning såg jag 2 roliga saker.
 
1. Bruno K. Öijer kommer tillbaka till Umeå i december. 
Han är så otroligt härligt galen, den mannen. Ska dit!

2. Michael Cera, jordens charmigaste individ, har släppt en skiva.
Jag håller på att lyssna igenom den just nu. Halvsisådär än så länge.

Ibland känner man sig mest ensam på hela jorden. Tur att jag har min katt ikväll och hockey imorgon.

Jag tar en paus från facebook så om ni vill något når ni mig via telefon eller skype: prittygrrrl

 

Jag ska inte ljuga för er, har haft några lite sämre dagar.
Jag tror att det beror lite på medicinen, har slarvat för mycket.
Sen har jag mycket tankar på framtiden som skrämmer mig.

Jag har liksom varit sjukskriven i 2 år och ska tillbaka och jobba.
Hur kommer det gå? Kommer det vara annorlunda? På ett bra sätt?
Kommer jag komma in i gemenskapen igen eller bli behandlad som en främling?
Kommer jag kunna utföra arbetsuppgiften? Och viktigast av allt: kommer jag bli påmind om hur dåligt jag mådde på slutet?

Sen har lägenhetssituationen tyngt mig. Jag har liksom bott i en lägenhet som jag bara får ha 3 månader.
Jag har inga saker där. Och ni som känner mig vet hur viktigt det är för mig att ha saker på väggarna som inspirerar mig.
Det är ju en jättefin lägenhet men jag har inte känt att jag har mått bra av att bo där. Allt har känts alldeles för jobbigt. 
Man oroar sig för att saker ska gå sönder, bli smutsiga. Man har ingenstans att lägga sina ritblock, böcker osv. Känns som man är på besök.

Jag längtar till hösten. Då flyttar jag in i Manfreds kollektiv. Då får jag ett eget rum med MINA saker.
Jag ska ha mitt köksbord som skrivbord så jag har någonstans att rita, spela och pyssla. Så underbart.
Det är det mest positiva med framtidstankarna. Att få ett eget krypin där jag får ha det precis som jag vill.

Idag har jag haft ångest inombords hela dagen. Vad gör då min pojkvän? Cyklar iväg på macken klockan 4 på morgonen.
Han skulle köpa lite saker till mig. Jag är så otroligt jävla tacksam över allt han gör för mig, så fin. ♥ ♥ ♥