bleh
det verkar som att jag har blivit magsjuk. spytt 2 gånger nu ikväll och mår inte bra alls.
orkar inte se på tv eller göra något på datorn, tänkte bara fixa lite saker innan jag lägger mig och sover.
tur att man har mammor ibland. när man inte orkar göra någonting och när det är synd om en, hahah.
hade en ganska bra dag och kväll igår. såg fotboll, spelade poker osv.
det är väl kanske nån grej jag skulle vilja ändra på, önskar att jag inte hade rört telefonen.
men nu har jag ju fått reda på hur det ligger till med vissa saker iallafall, det behövs ju.
sov så gott och hoppas att ni mår mycket bättre än vad jag gör..
ska gosa ner mig med den här hårbollen och sova lite nu.
håll tummarna för att jag vaknar upp och är FRISK imorgon.
orkar inte vara sjuk igen, hela sommaren/hösten har bestått av sjukdom känns det som?!
i love the smell of rain
hey guys, har haft en väldigt märklig och händelserik helg.
bodenbor, utomhusfestival, öl, und so weiter.
vet inte om jag ska gå in på det djupare än så.
jag är nog egentligen less på det här livet lite.
ville bara pigga upp någon igår, vilket misslyckades totalt.
efter det så virrade jag mest omkring på båten och umgicks med randoms.
nu ligger jag i sängen och lyssnar på regnet.
det blir en riktigt slö söndag med lite film och serier. kanske poker.
önska mig lycka till
dagens finger:
idag vaknade jag och kände mig glad. glad för att jag äntligen skulle få träffa en läkare och fixa till min medicinering. som jag berättat i bloggen tidigare så har jag fått diagnosen borderline personlighetsstörning. det gör att mina känslor GÅR UPP och NER Och UPP och NER hela jävla tiden. jag har svårt att reglera mina känslor men jag tränar aktivt för att bli bättre på att det och att vara medvetet närvarande, observera och beskriva situationer innan jag reagerar på dem och jag genomgår en bra behandling med färdighetsträning på vågen. men jag har haft ett problem med medicinen i över ett år och det verkar inte gå att lösa. det verkar inte som att någon vill lösa det.
för det första måste jag klaga på hur de hanterar läkarbesök på kliniken. jag har aldrig träffat samma läkare två gånger utan det har alltid varit någon ny som inte känner att de är redo att "gå in och ändra på medicineringen". jag har också känt att de inte har tagit mig på allvar och att jag har blivit nästintill överkörd.
jag började med två olika mediciner när jag påbörjade min behandling. tyvärr blev jag tvungen att sluta ta dem pga biverkningar. jag kan tycka att de borde ha satt in någon annan sort då, men det har som aldrig blivit av. därför fick jag en läkartid idag. för att äntligen ordna till det så att jag kan ta bara en medicin per dag. sortera ut de jag inte använder och prova något nytt som kanske skulle kunna hjälpa mig.
men vet ni vad jag fick höra?
"vi sätter inte in någon annan medicin"
"finns det inga alternativ" frågade jag,
"nej", sa han.
och jag blev så arg. jag blev otrevlig mot honom och kunde inte dölja ilskan. han kan inte ha varit mycket äldre än mig. såg ut som en dataspelande nörd (inget illa menat, jag är ju själv en dataspelande nerd). kanske hade jag fått hjälp om jag hade inlett samtalet med att presentera mig som "prittygörl från sylvanas, frost mage itemlevel 499, hej!" - jag må vara fördomsfull men det kändes som att han tittade snett på mig direkt jag kom in. han gäspade, var otrevlig och såg allmänt oengagerad ut. det är svårt för en person med BPD att inte ta saker personligt, vilket man kan tycka att de skulle tänka på när de valde ut läkare till tex borderlinepatienter. VI TAR SAKER PERSONLIGT! vi ÄR känsliga. vi BLIR arga. vi KÄNNER oss övergivna/struntade i. sånt är livet för oss.
nu är jag hemma hos mamma efter att ha varit med "h" och "s" på vågen i några timmar. jag har gråtit och gråtit och gråtit och gråtit. när man blir behandlad på det här sättet känner man verkligen att man bara vill ge upp. jag gör allt jag kan för att fightas mot min "sjukdom" varje jävla dag men jag får inte den hjälp jag behöver av vården.
nu tänker ni kanske att det är för att de är oroliga och försiktiga med att skriva ut medicin. men nej, de har redan skrivit ut benzo som jag ska ha när jag får hög ångest. vid behov. men att skriva ut en "grundmedicin" verkar vara omöjligt. hur tänker läkarna? är de på det här viset för att de får för dåliga löner? är de slarviga? hatar de sina jobb? jag förstår inte. de skriver ut beroendeframkallande sömntabletter och benzo, men inte fan kan de lägga in något stämningsstabiliserande.
jag vet inte hur jag ska få utlopp för min ilska så jag sätter mig och skriver här. tycker att såna här problem ska uppmärksammas. jag tror inte att jag är den enda som känner att sjukvården (psykvården) har behandlat mig fel. jag kanske låter väldigt bitter/dramatisk men det är för att jag är så himla upprörd och besviken och därför har jag svårt att tygla mina känslor. borde man inte försöka ta hand om sina patienter istället för att sucka och få betalt för att inte göra någon som helst nytta?
jag har haft en jobbig sommar. en väldigt jobbig sommar.
men jag har varit så peppad på att allting skulle dra igång nu igen.
vågen, läkarbesök, emma. alla rutiner + att jag trodde att jag skulle få en ny medicin.
nu sitter jag här med en klump i magen och smink som runnit längs kinderna. fy, en sån tung dag.
tur att jag har vågen. hade jag inte cyklat dit direkt så hade jag nog drunknat i min egen ångest.
- lina
happ, då blev det så ändå
ganska skönt ändå, draperier runt sängen.
höj- och sänkbar säng. dator, massa godis.
sen är det ju såklart jobbigt att jag har ont men.
är helt slut efter den här dagen. och gårdagen.
igår blev det en massa strul när jag skulle till david,
jag hade lite saker att prata om men han var inte in the mood.
så vi softade bara, kommer knappt ihåg vad vi pysslade med.
men IMORSE, gaddämit.
vaknade tidigt, ringde vårdcentralen, fick en snabb tid.
cyklade (med magont), fick en remiss till kirurgen.
det tar ju alltid så lång tid att vänta också så jag ska inte klaga,
gick ändå snabbare än det brukar göra när man uppsöker sjukvården.
mamma har varit här, hon är så fin. suttit här fastän jag varit tråkig.
sovit och varit slö och röntgats och blivit sönderstucken.
sen åkte hon och hämtade min dator så jag har nåt att göra.
när hon for frågade jag om hon kunde köpa lite godis, vad gör hon?
kommer hit med ETT JÄKLA KILO godis. haha, hon är så söt.
vill verkligen skämma bort mig när jag är sjuk.
må ganska bra. så länge jag ligger stilla.
så ni behöver inte oroa er för mig. (:
puss
FU, blindtarmen
såhär glad är jag tyvärr inte idag. är inte på dåligt humör eller så utan har så ont i magen.
ringde sjukvårdsupplysningen så jag vet var jag ska vända mig. hon trodde det var blindtarmen.
FAN om det är det. jag hatar att ligga på sjukhus (gjort det 2 x 1 vecka)
visst det är ju skönt att få smärtstillande och uppassning och man får ha dator.
men jag vet inte, jag känner mig typ inlåst och har så mycket annat just nu.
mår lite bättre idag jämfört med i onsdags då jag skrek till vid varje rörelse.
men jag går typ dubbelvikt och vill gärna dra upp höger knä så att magen skrynklas ihop.
nu har jag tagit en alvedon och känner att smärtan lättat lite lite men,
jag har fortfarande dålig aptit och är lite illamående. fuck my life!
help me!
dagarna efter kändes det bättre, men hade ju ont.
nu ligger jag i en soffa och lyssnar på bra musik och chillar.
spelar poker för att det typ är det enda jag kan göra pga smärtan
iallafall. smärtan sitter i högra delen av magen.
nu är ju jag en hypokondriker av rang, så...
vad tror ni, kan blindtarmen kännas bättre en dag
och sen typ dör man nästa dag? help me
borde jag åka till sjukhuset? orkar inte det så snälla
snälla snälla säg att blindtarmsinflammation inte är såhär?
har jag hittat anledningen?
jag satt och tänkte på det igår. hur mycket jag nog faktiskt påverkades.
hur verkligt det blev. att en tjej som jag känner, en tjej som lider av
samma sak som jag - valde att ta sitt liv. det är svårt att smälta.
de senaste dagarnas kaosmående har nog med det att göra.
det hände en liten incident för någon vecka sen och efter det
har det BARA gått utför i mitt mående.
jag såg en person skära sig i handlederna.
eller rispa är nog ett bättre ord.
varför gjorde han det, tror ni?
jo, för att såra sin storebror.
JAG BLEV FÖRBANNAD
hur kan man göra nåt sånt "på skoj"?
vissa kanske känner folk som gjort det på allvar.
åh. jag blev så arg. och det rev upp det gamla såret.
jag tog aldrig tag i det riktigt, när m dog.
hon var bara borta en dag, vi pratade om det,
de flesta grät, jag var chockad, tiden stod still.
vi avslutade den dagen mycket tidigare.
sen åkte jag hem. och vandrade,
jag gick runt runt runt runt i mina 25 kvm.
kunde inte sitta still, kunde inte känna mig ledsen.
jag kunde inte gråta, jag kunde inte sova.
men nu. nu har jag gråtit mina tårar för mimmi.
RIP
hej, här är jag
jag har en riktig hata-lina-dag idag.
jag måste sluta med min medicin som gör att jag går upp i vikt.
jag måste klippa och färga håret, alternativt missbruka silverschampo.
jag måste kliva upp tidigare på dagarna och GÖRA EN PLANERING!
jag måste börja skriva. jag måste börja läsa igen. jag måste bli mig själv.
jag har alltid varit mixad. jag vill vara söt. men jag vill vara smart.
helst har jag nog sagt att jag vill vara smart men jag ändrar det nu.
jag är hellre vacker/söt/snygg än så smart att jag inser hur ful världen är.
och nu. är jag ingenting.
lite allmänbildad. men inget mer.
jag är lika intressant som en oskriven bok.
=
totalt ointressant.
på gränslinjen
"Allright lets pretend Marshall Mathers never picked up a pen
Lets pretend things would have been no different
Pretend he procrastinated had no motivation
Pretend he just made excuses that were so paper thin
they could blow away with the wind"
och jag far iväg i tankarna. speciellt när jag sitter vaken ensam.
tänk om liksom. tänk om jag inte hade flyttat till umeå 2008.
tänk om jag inte hade åkt utomlands så länge när jag var 18.
tänk om jag har blivit en sämre person genom att jag är
i en hårdare miljö. tänk om. man kan tänka hur länge som helst.
jag vet vad jag skyller på. men jag skriver inte ut det.
jag bara funderar. är ganska vilsen just nu.
och vet inte hur jag ska hitta till den jag vill vara.
jag kanske bara stannar på den här punkten.
fryser fast. halvnöjd. halvmissnöjd. med konstiga tankar.
jag vill komma längre. jag har bara tappat motivationen.
med mera.
absar lite
i mitten av nåt
NI FÖRSTÅR INTE.
mina gamla,
ni får inte veta
så du vet varför jag inte vill
och jag ska skriva det på armen
visst känns det fint att vara vid liv en dag till?
godis till ett värde av 200 kronor. tillsammans med min herrn i huset.
jag bor ju inte hos honom men det känns som ett extrahem, är oftast här.
jag vill inte sitta och skriva om det här och nu, bara en flyktig tanke.
det jag älskar mest i detta grådassiga liv är att känna sig fri.
köra sin egen grej, softa, lära sig den hårda vägen, läsa tusen böcker,
sätta upp miljontals personliga saker som kanske bara jag gillar.
jag är en stor personlighet när det kommer till sådant.
design, bilder, poesi, rytm. musik. text. personliga hopfix.
min bokhylla består av två vägghyllor uppstaplade på böcker.
det är inte snyggt. det är inte tänkt, men jag har ingen som hjälper mig.
jag skulle vilja kalla mig själv för en självständig morsgris.
jag vet att jag klarar av att vandra den här vägen ensam.
men om jag snubblar någonstans på vägen vänder jag mig till mami.
ikväll har jag kommit på vad jag ska tauera in för text faktiskt!
måste börja kolla runt lite bland tatuerare i umeå, finns nog många "privata".
jag är så jäkla taggad. det här året har varit det kämpigaste och mest
förvirrande någonsin. därför passar det in att skriva exakt det jag har valt.
jag kommer aldrig glömma hösten - 12 - våren 13. jag har fått en ny trygghet.
det ska förevigas. för det här är något jag aldrig kommer att glömma. *love*
har pratat med mina fina kompisar idag också,
det var mysigt att höra deras röster. jag har som dragit mig undan.
men jag är på uppgång, jag är back on track igen.
mycket tack vare att jag träffat några andra
förutom de gamla vanliga, mor och david.
jag känner att jag vill bli mer social igen.
plats 34 av typ 400 och jag vann 350 kr! skitroligt!!
it's all for you
ord kanske klibbar fast och hänger kvar för länge.
eller så har saker sagts som tagit död på ens förhoppningar.
så känner jag nu, men kan inte berätta hur eller varför.
jag fick, som sagt, höra att jag är för personlig i bloggen.
det var en nära person som tyckte det var obehagligt att folk kunde läsa allt.
men jag fick reaktioner på det från folk som tycker att jag är stark som delar med mig.
det handlar inte om att få uppmärksamhet. snälla låt mig slippa det.
den som tycker synd om mig gör fel, för jag är den starkaste jag själv vet.
jag klarar allt. det finns ingenting som skulle kunde förstöra mig. INGENTING.
jag tänker mer på er. det finns säkert många som sitter på en pinsam borderline-diagnos.
ni kanske är som jag alltid varit, framåt, glada, charmiga men otroligt trasiga inombords.
i många år har jag bannat mig själv för att jag varit så dramatisk, känslig och svängig i måendet.
när jag fick reda på att jag lider av någonting som KAN BLI BÄTTRE blev det skönare.
jag kände mig inte längre som den konstigaste, mest störda personen på hela jorden.
de dagar det var som värst kunde jag låsa in mig på toaletten på skolan 10 gånger
under en dag och storgrina, jag kunde inte möta någons blick och jag skolkade alltid.
jag kunde storma ut ur klassrummet och slänga igen dörren. bråka med folk hit och dit.
men idag är jag starkare. jag har fått hjälp av dels min KANS, emma, affektskolan och "dbt".
idag vet jag att jag inte är onormal.
jag vet att jag kan ha ett bra liv, jag måste bara anstränga mig hårdare än andra.
om någon som läser detta behöver ventilera sig eller har några frågor,
tveka inte att kontakta mig. min mail: [email protected]
lite bilder på mig genom åren,
jag blev inte den där svartgrönlila-håriga tjejen med ärr hela armarna.
men jag har haft ett helvetes krig inom mig själv varje dag i många år
och alltid känt att alla ser mig som en "gullig, glad, social tjej"
det syns inte alltid att folk mår dåligt:
förlåt
men jag försöker prata om saker jag tänker på utan lycka.
visst, lite kan jag prata om men vissa personer är bara inte så djupa.
ni som läser detta kanske inte heller är speciellt djupa, ni kanske bara mår
bra av att jag har problem. ärligt talat spelar det ingen roll vilket. jag klarar mig alltid.
nu har jag försökt göra allt jag kan idag men det har inte räckt till.
jag tar därför på mig mina hörlurar och försvinner in i min egen värld.
jag ljög
konstigt att jag väljer att dela lite av det med er, öppet på internet.
igår var en skitdag. jag mådde sämre än på länge, antagligen pga oro.
fem veckor är en lång tid. jag vet att jag tjatat om ledigheten upprepade gånger.
så. vad rör sig i lina westins röriga huvud?
jag funderar mycket på människor (i vanlig ordning).
jag är förvånad över att vissa verkligen bryr sig om mig
och att de faktiskt tycker om mig. jag blir rörd och chockad
varje gång jag märker det. men det har jag redan surrat om här.
kvällens mood är väl låg som fan. tråkigt att skriva ut det men,
den bistra lina utan smil är framme ikväll igen. förhoppningsvis sista gången.
jag ringde ett samtal igår och pratade med en k. han var så himla snäll och bra.
jag har suttit med min pojkvän och våran kompis p i soffan.
jag har pratat och pratat och tänk att jag varit bra, snäll, rolig
men jag hade gått för långt. det blev för djupt och man orkar inte med sånt.
efter ett snurrigt försök att förklara hur bra jag faktiskt har blivit gav jag upp,
jag rörde bara till det så jag tog på mig hörlurar och valde att skriva av mig lite.
jag har funderat hela dagen. igår hände en liten incident. jag är trubbel ibland.
när jag mår dåligt gör jag misstag. inte för att jag vill vara dålig men för att jag
alltid väljer att sabba för mig själv. otroligt självdestruktivt men tyvärr är det så.
jag ljög. och mådde dåligt. möttes av ilska, kramar, tårar, oro. mest oro.
tog på mig att jag gjort en dålig grej. men jag fick hålla väldigt låg profil.
det var genant och känns lite konstigt idag om jag ska vara ärlig.
jag surrade ju på fastän jag hade lovat att vara tyst. jag var jobbig.
jag är grå. stirrig, trött, lågmäld, grubblande ikväll.
borde fylla i lite "dagbokskort" men jag har 0 motivation.
tänkte bläddra lite i boken tidigare idag men orkade inte.
jag får helt enkelt sitta här. inne i mig själv, och skriva.
jag är förvånad själv över att jag skriver här.
men något jag lärt mig av alla tunga grejer är att folk känner sig ofta ensamma.
jag vill att ni ska veta att det finns någon som lider av BPD och är ärlig.
skulle någon kunna känna igen sig eller vilja prata och bli hjälpt av mig så är jag glad.
en jäkla dag
fy. vaknade upp och kände mig helt iskall inombords.
har svalt gråten i flera timmar men det sprack nyss.
ingenting har hänt, såhär är det bara i min värld, BPD.
så jag tänkte att lite godis och en rolig serie skulle pigga upp mig.
cyklade till statoil med planen att köpa en påse tutti frutti och lite choklad.
väl där kostade en påse tutti frutti 22 kr och två påsar kostade 29, så det blev två.
sedan plockade jag på mig en stor chokladkaka fastän jag bara hade tänkt ta en liten.
då säger killen i kassan att jag får en chokladkaka gratis så jag hämtar en till.
och sedan säger han också att jag får en till cola utan att betala något extra.
tur att jag är hos d, nu finns det godis så det räcker ett bra tag.
men. jag kände ändå att det var jobbigt när jag kom tillbaka.
kände mig låg och ledsen, obehagliga känslor i kroppen.
så jag försökte väcka david men han är så jättetrött.
då insåg jag att jag inte bara kunde sitta här och må dåligt.
bestämde mig för att åka på apoteket och hämta ut stesolid.
har tagit fyra stycken och är lugnare.
tack och lov finns det såna lösningar då det är som värst.
sobril kiss my ass, det är stesolid som fungerar.
nåja. nog om mig och mina åkommor. nu ska jag pysa.
ta hand om er. love you
orkar bara inte
jag möttes av en hög med räkningar och gratistidningar innanför dörren.
mina 12-20 par skor låg utspridda över hela golvet och kartonger låg i hallen.
när jag kom in i själva sovrum-vardagsrum-kökrummet såg jag inte golvet för alla kläder.
det var varmt och luktade instängt. disken låg i drivor, det låg smink och smycken fulla soffan.
fy fan vad tråkigt att komma hem till det. nu sitter jag bara i soffan och skakar, är rastlös.
funderar på att fara härifrån, ta en promenad, blunda för stöket och fixa allt en annan gång.
i brist på annat
Tio fakta:
1. Hemstad/ort: Umeå
2. Hårfärg: Blond
3. Längd: 163ish
4. Frisyr: Ganska långt, lite sliten. Ska klippa av håret idag eller imorgon
5. Ögonfärg: Grön
6. Skostorlek: 37
7. Humör: Skiftar snabbt, oftast positivt tänk nowadays dock
9. Civilstatus: Tillsammans med världens finaste kille
10. Vänster- eller högerhänt: Högerhänt
Tio saker om ditt liv:
1. Har du nånsin varit kär?: Ja
2. Tror du på kärlek?: Absolut
3. Har du gjort något inom kärleken som du verkligen ångrar?: JA
4. Har du någonsin fått ditt hjärta krossat?: Ja
5. Har du någon gång krossat någon annans hjärta?: Ja
6. Har du nånsin blivit kär i din bästa vän?: Nej
7. Har du nånsin älskat någon utan att tala om de för honom/henne?: Nej
8. Är du rädd för att starta ett förhållande med någon?: Ja, livrädd
9. Har du nånsin haft en hemlig beundrare?: Haha, ja
10. Tror du på kärlek vid första ögonkastet?: Jag tror att man kan känna en sorts samhörighet vid första ögonkastet
Tio saker, det där eller det här:
1. Kärlek eller pengar?: Kärlek
2. Vin eller öl?: Heineken och rosé
3. Dag eller natt? Natt
4. One night stand eller förhållande?: Förhållande
5. Tv eller internet?: Internet
6. Pepsi eller Cola?: Coca-Cola Light
7 Vild fest eller romantisk hemmakväll?: Hemmakväll
8. Färgfoto eller svartvita?: Färg
9. Telefonkontakt eller face to face?: F2F, hatar att prata i telefon
10. Bilddagboken eller myspace?: Pass
Tio "Har du nånsin":
1. Har du nånsin blivit upptäckt när du smitit ut?: Ja
2. Har du nånsin velat ta ditt liv?: Mja
3. Har du nånsin gjort något du ångrar?: Hahah, ja
4. Har du hoppat bungy jump?: Nej, men ska
5. Har du nånsin varit med i en olycka?: Ingen allvarlig, är med om småolyckor hela tiden (klantig)
6. Har du nånsin ätit en hel tårta?: Nej
7. Har du nånsin önskat att någon ska göra sig riktigt illa?: Ja. En person, en gång
8. Har du nånsin gått på bio ensam?: Nej
9. Har du nånsin fått utegångsförbud?: Hahah, ja
10. Har du någonsin rökt?: Ja
Tio känslor:
1. Saknar du någon just nu?: Njae
2. Är du glad?: Ja
3. Är du förvirrad?: Nej
4. Är du uttråkad?: Nej
5. Är du orolig?: Nej
6. Är du du ensam?: Nej
7. Är du stressad?: Njae
8. Är du ledsen?: Nej
9. Är dina föräldrar fortfarande gifta?: Nej
10. Gillar du någon just nu?: Ja, flera stycken
Om dig:
1. Hur mycket är klockan just nu?: 12:47
2. Namn?: Lina
3. Efternamn?: Westin
4.Vart bor du?: Umeå
5. Hur många barn vill du ha?: Vet inte
6. Vill du gifta dig?: Ja
7. Rullar du spagetthin eller skär du den?: Skär och rullar
8. Har du ätit sushi?: Ja
9. Favoritglass?: Magnum Mandel
10. Humör?: Helt okej, ganska stabilt och bra just nu
Fyra grejer:
1. Har du någonsin blivit jagad av polisen?: Hehe, njae
2. Har du en hund?: Min kille har en hund som jag älskar mest av allt
3. Sover du helst själv eller med någon?: Tillsammans
4.Tror du på spöken?: Tror nästan det, inte tänkt så mycket på det
Skulle du:
1. Skulle du vilja vara längre?: Ja
2. Skulle du vilja ha sex nu?: Why not, haha
3. Skulle du vilja dricka dig full nu?: Ja
Kan du:
1. Kan du röra på öronen?: Nej
2. Kan du slicka dig på näsan?: Nej
3. Kan du kolla i kors med ögonen?: Ja
4. Kan dina föräldrar lita på dig?: Ja, nu för tiden kan de det
5. Kan du låta bli att prata på 4 timmar?: Ja, satan så skönt haha
6. Kan du vara på en fest utan att dricka?: Ja. Men det är fett tråkigt
7. Kan dina vänner lita på dig?: Ja, till 100%
8. Kan du tänka dig att pierca dig i naveln?: Har haft piercing i naveln, kroppen stötte ut den
9. Kan du stå på händer?: Ja, en stund
10. Kan du låta bli att spendera pengar i en affär om du har pengar?: Typ inte alltså
Har:
1. Har du någonsin ljugit för dina föräldrar?: Ja
2. Har dina föräldrar sagt att dom älskar dig?: Ja, alltid
3. Har du syskon?: Ja
4. Har du någonsin haft sex med någon?: Ja
5. Har dina föräldrar ljugit för dig?: Ja, det är klart att de har
6 Har du varit full den här månaden?: Ja, var lite lullig på midsommar
7. Har du ätit godis den här månaden?: Ja, men nu ska jag nog ha godispaus
8. Har du borstat tänderna den senaste timmen?: Nej
9. Har du pussat någon som är fyra år äldre?: Ja
10. Har du haft sex med någon som är tre år äldre?: Ja
11. Har du haft ett förhållande med någon som är fyra år äldre?: Nej, gillar yngre haha
12. Har du blivit påkommen när du har haft sex, om du har haft det?: Ja
13. Har du ljugit på någon fråga än då?: Nej
Vem:
1. Vem älskar du?: Mina närmaste, ganska många
2. Vem hade du senast sex med?: Min pojkvän
3. Vem vill du bli full med? MAGDA, hihiheh
4. Vem är den bästa artisten/gruppen?: Oh my - Kent, In flames, Sounds
5. Vem pratade du senast i telefon med?: Pappa
6. Vem är snällast i världen?: Min mamma
7. Vem vill du prata med?: Ingen speciell
8. Vem sov du senast med?: David
9. Vem såg dig full senast?: David
10. Vem vet allt om dig?: -
paper planes
hur man gör för att agera mot känslan och därmed ändrar känslan.
intressant, lånade även en bok för att fördjupa mig lite mer. (:
pratat lite med susanne, e, och h om en sak jag oroar mig för.
visst, det känns skönt att prata om det men det är ändå sjukt jobbigt.
det försvinner inte för att jag pratar om det, som vissa saker brukar göra.
jag ska försöka ringa en person som kanske kan få mig att tänka rätt.
xo
