ni kanske minns att jag startade den här bloggen i samband med någons död.
jag satt och tänkte på det igår. hur mycket jag nog faktiskt påverkades.
hur verkligt det blev. att en tjej som jag känner, en tjej som lider av
samma sak som jag - valde att ta sitt liv. det är svårt att smälta.
 
de senaste dagarnas kaosmående har nog med det att göra.
det hände en liten incident för någon vecka sen och efter det
har det BARA gått utför i mitt mående.

jag såg en person skära sig i handlederna.
eller rispa är nog ett bättre ord.
varför gjorde han det, tror ni?
jo, för att såra sin storebror.

JAG BLEV FÖRBANNAD
hur kan man göra nåt sånt "på skoj"?
vissa kanske känner folk som gjort det på allvar.
åh. jag blev så arg. och det rev upp det gamla såret.

jag tog aldrig tag i det riktigt, när m dog.
hon var bara borta en dag, vi pratade om det,
de flesta grät, jag var chockad, tiden stod still.
vi avslutade den dagen mycket tidigare.
sen åkte jag hem. och vandrade,
jag gick runt runt runt runt i mina 25 kvm.
kunde inte sitta still, kunde inte känna mig ledsen.
jag kunde inte gråta, jag kunde inte sova.
men nu. nu har jag gråtit mina tårar för mimmi.

RIP